11 maj 2013

Jag lever!

Jajemän, jag lever och mår fin fint faktiskt dock skiner solen, dagarna går åt att träna, vara med familjen och ta hand om barnen så jag hinner inte sitta vid datorn som förr. Mini  har dessutom slutat sova middag så här våren till ära - skönt på ett sätt men inte på ett annat...
 
...det var ju mina minuter all alone förr, nu är mina minuter all alone milen i någon motionsslinga med Winnerbäck i öronen. Underbart att se våren från sin bästa sida i den bästa miljön i en kropp med mer ork, energi och glädje än på länge.
 
 
Min viktresa fortsätter - jag har nu gått ner 21,6 kg sedan 2 Januari och har nu en 7:a först på vågen - något jag aldrig hade trott på om någon sagt det till mig för ett halvår sedan - dock vill jag inte låta den här bloggen bli en viktblogg så jag har för att ventilera en del saker jag kommit fram till, med och motgångar startat en ny blogg för det ändamålet - där kan ni som är intresserade fortsätta följa min resa mot ett hälsosammare liv.
 
Och den här bloggen, ja den ska nog få leva vidare men sporadiskt och när jag känner för det - tycker inte om att skriva "bara för att" så så får det bli. Men lite oftare ska det nog kunna bli i alla fall...
 
Ha en underbar kväll gott folk!
 
//C

25 februari 2013

Vabruari med rätt att sprida baciller

Well anledningen till att jag inte hunnit blogga heter Vabruari - har aldrig varit med om liknande någonsin.

Ett par strödagar har vi alla varit friska annars har någon legat däckad hela tiden. Nu är det jag, mini och han den där som har feber och ont i hela kroppen men mest halsen - snälla låt detta vara slutspurten på årets sista virus och att våren snart kommer med sol och värme utan baciller, jag orkar seriöst inte en omgång till!

//Cecilia

30 januari 2013

Inte alltid som man tänkt sig...:/

Igår fyllde jag 32 år. Det hade jag planerat att fira med min underbara familj, god mat och lite tårta efter ett träningspass på 90 minuter. Det skulle jag unna mig och jag såg fram så emot det.

Istället fick jag ringa hem Guldlock från skolan och åka akut till KSS med Mini som plötsligt hade över 40 graders feber och inga andra symptom. Han den där var på kundbesök 25 mil bort så jag fick lösa logistiken själv.

Efter en himla massa undersökningar och prover stod det klart att hon hade en urinvägsinfektion igen och det var väl helt enkelt tur att vi följde barnmottagningens råd att åka in illa kvickt även om även jag, trots minis historia tycker det känns rätt löjligt att ringa dem för "lite" feber.

Det som kändes surast var att vi förra veckan var in för kontroll av hennes njurar, i och med den här urinvägsinfektionen börjar hela karusellen om med nya undersökningar och mer antibiotika.

Men det är ändå tur att de har koll på vår Minibus, vi är i goda händer på sjukhuset och även om dagen inte blev som jag tänkt mig igår så var det det bästa för mini. Och vi slapp efter många om och men stanna över natten och landade här hemma igen vid 20:30. Då hade Guldlock som så tålmodigt varit med på sjukhuset fått välja kvällsmat - sushi!

Man kan ju undra varför jag aldrig lär mig att ta med något att äta för mat är inget som finns i överflöd på Barnmottagningen inte...

...nu ligger vi i soffan mini och jag, hon sovandes med 39,8 i feber och jag trött efter gårdagens alla anspänningar.

//Cecilia

Bilderna får jag fixa sen - de hamnar så konstigt när jag skriver från mobilen..:)







22 januari 2013

Viktdag!

Idag är min dag att vägas, likaså var det dags för Mini att vägas.

Jag har senaste veckan gått ner 0,6 kg, är nöjd även om ett kilo till så klart hade varit välkommet men tålamod, hålla ut och Inge ge upp. - är ju trots allt bättre än plus..:)

Minibus fick ett Ok i rumpan på 18-månaders kontrollen. 86,5 cm lång var fröken, inte konstigt att jag fått rensa ur en himla massa kläder ut garderoben. Vikten hade gått uppåt, inte fort eller mycket men förhoppningsvis klarar hon att få lugnande imorgon. Jag håller tummarna för det för jag vill inte att hon sövs, än mindre att hon "bara" spänns fast..:/

Men det får morgondagen helt enkelt utvisa.

Kram på er och ta hand om er!

/ Cecilia

21 januari 2013

Helgen som gick

Sen jag började träna har jag mer ork och energi än någonsin. Igår utnyttjade vi det hela familjen genom att åka ut till stallet, Mini och mellanbus red även de, ja till och med han den där tog en kort tur men mest av allt red Guldlock, eller ja hon red en häst och de andra tre fick turas om med den andre.
 
Guldlock har blivit riktigt duktig och det visade sig än er när jag inte kunde springa och hjälpa henne i tid och otid, hon fick helt enkelt klara det helt själv och gjorde det med bravur. Duktigaste bruden! En oplanerad barbacka galopp i snön och leendet ville inte släppa från henne alls. Min stora sötfis!
 
Sen var det hem och träna, träna, träna varje dag. 40 minuter på crossen och 30 minuter armar och rumpa senare var jag mer död än levande i kroppen men med mer energi än någonsin. Det lär behövas inför den här veckan som bjuder på sjukhusbesök med Mini som ska genomgå ytterligare en isotopröntgen för sina njurar - jag håller tummarna att hon imorgon på BVC väger mer än 10 kg så att hon kan få lugnande. Annars går det här Mammahjärtat sönder.
 
Imorgon ska Syster Mys till sjukhuset också - "rutinkontroll" - hur sjukt är inte det att det kallas rutinkontroll?! Vem vill ha rutiner av kontroller liksom?! Well dit ska hon i alla fall och jag hoppas att alla värden ser bra ut att de är snälla mot henne och att hennes lungor börjat återhämta sig.
 
På torsdag är det begravning. Begravning av min Bonusfarfar - det känns som varje dag den här veckan har sin motgång, sitt hinder och sin utmaning - ingen rolig vecka helt enkelt men en nödvändig.
 
En vecka då jag kommer att uppskatta det jag har än mer. Ibland behövs dessa veckor även om jag så klart helst inte vill att någon ska gå bort eller behöva tillbringa tid på sjukhus men det ger en ett annat perspektiv på saker och ting. En tacksamhet över det man haft och det man har. Jag har många fina minnen av K-E och de ska jag bevara djupt inom mig för alltid.
 
Ta hand om dig och dina nära!
 
/ Cecilia

16 januari 2013

Onsdag!

Om en vecka är vi på sjukhuset med Mini. Bläää för det! Hatar sjukhus, älskar att de har kolla och att de gör vad som är bäst för Mini. Men hatar stela sjukhusgula korridorer och lukten av sterila rum, ljuden från sirener och sparkcyklarna läkarna far runt på i kulvertarna. Hatar vanmakten att stå brevid och se på när de sticker ens barn, när de gör allt det där man som inetr mantra upprepar i huvudet är det bästa för ens barn.

Gillar det icke!

Men vad jag gillar mer är mitt nya liv - mitt liv med mer träning - 60 till 90 minuter 6 dagar i veckan och mindre mat, endast en portion per måltid och så nyttigt jag bara kan. Min plan är att gå ner 30 kg till nyår men fram till dess har jag en massa delmål. -10 kg så blir det gymkort, 15 kg vill jag ha tappat den 3 Juni då jag ska springa Blodomloppet. -20 kg då blir det ny garderob, ut med det gamla in med det nya!

-30 kg blir en överraskning.

Jag ser det inte som att jag bantar utan dom att jag ändrar hela mitt liv. Jag förbjuder mig ingenting men tänker på vad jag stoppar i mig och att mindre nyttiga saker kräver mer träning liksom fler snabba kalorier gör mig tröttare på dit. Jag mår sjukt bra, är piggare å känner mig mer tillfreds redan nu. Det känns som jag längtar efter att träna - jag är aldrig hungrig eller sugen på något speciellt så blodsockret har nog landat och hålls stabilt. Det är skönt! Det är även skönt att redan se resultat - jag har sedan 2 Januari gått ner drygt 4 kg. Sen vet jag att det inte kommer gå lika lätt hela tiden men det är då jag ska komma ihåg att det är för min skull jag gör detta, för mitt välbefinnande och för att jag gillar träningen och att inte äta för mycket.

Jag ska fixa det, så är det bara, det finns inga genvägar utan bara hårt slit och ett jävlar anamma!

/ Cecilia



15 januari 2013

Intensiv start på året

Året har börjat bra. Bättre än vad förra både började och slutade.
 
Men att det börjat så bra har betytt att det varit extremt intensivt - därför har bloggandet kommit lite i kläm. Mycket finns att skriva och massor har jag velat få ur mig den senaste tiden - mest positiva saker men även lite sura miner från min sida hur som helst - nu börjar allt falla in i nya rutiner och vardagen traskar på och äntligen ska det bli skönt att hinna blogga igen.
 
Att släppa ut lite, berätta om saker och ting men även skriva om funderingar kring saker och ting.
 
Jag vill när jag nu ändå är inne och skriver lite säga ett super stort grattis till en vän som förra veckan blev Mamma för första gången till en liten Viper - Grattis vännen!! Han är sååå söt och jag ser fram emot att träffa er när du orkar och kan.
 
Sen vill jag säga ett stort grattis till en annan vän som fyller år idag, tiden går så fort - redan 22 år...;) Grattis snygging, ha det så skönt på spa't ikväll, vi ses nästa vecka!!!
 
Nu vaknade Minibus så jag återkommer i kväll och skriver mer om min nystart av mitt liv så här i början av 2013.
 
Ha en fortsatt trevlig dag alla!
 
/ Cecilia